Historik

Penningskrinets stugområde


Stugområdet ligger vid Kågnäsudden, cirka 200 m från fiskelägret. Området började bebyggas under slutet av 60-talet med några enskilda stugor. Under slutet av 70-talet köpte kommunen in mark och planerade tomter till försäljning. Då anlades väg runt området och 1983 byggdes vattenverket. Idag finns det 15 stugor i västra och 19 i östra området samt två nedanför vägen till fiskeläget.

Kågnäsuddens fiskeläge


På 50-talet var Kågnäsudden det största fiskeläget längs norrlandskusten. Tio båtlag arbetade härifrån. Platsen började bebyggas under 1800-talets mitt, och bebyggdes i omgångar. Idag finns ett antal hus bevarade bl a sjöbodar, fiskestugor och ladugårdar från 1800-talet och senare.

Fiskelägena på Kågnäset

Av Göran Carlsson

Rakt öster om Skellefteå skjuter Kågnäset ut i Bottenviken mellan Hålfjärden i söder och Kågefjärden i norr. Den stora och vackra udden vittnar om hur viktigt fisket varit för befolkningen i trakten i äldre tider. Längs stränderna ligger nämligen de fina fiskelägena tätt, men idag är de gamla fiskarstugorna främst bebodda under sommarmånaderna. En 25 km lång bilväg passerar samtliga fiskelägen på Kågnäset.
Den utgår från Furunäs i Ursviken och går i en rundslinga ute på näset. Kör man höger vid vägkorset nedanför Rävahusberget (gocartbanan) är det första fiskeläget längs vägen Sillskatan. Där fiskade framför allt två släkter, soldaten Erik Patrons och Erik Anderssons. Den sistnämnde byggde sig en stuga vid Sillskatan redan 1854 och hade egen laxkläckningsverksamhet i en bäck i närheten.
Längre ut vid Hålfjärdens strand ligger Kågnäsudden, under 1950-talet regionens största fiskeläge. Från storhetstiden finns ett tjugotal stugor och bodar bevarade. Bebyggelsen härstammar från tiden omkring 1800-talets mitt. Först 1860 gav nämligen staten tillstånd till fiskarna att uppföra boningshus vid sina fiskeplatser.
Norr om Kågnäsudden passeras Långhällan, med två gamla timrade sjöbodar (med spår efter torkning av sälskinn på en gavel), och så följer Sandvikens fiskeläge. Det var en gång Kågnäsets största med bortåt 300 bofasta och skolhus. Idag återstår inte särskilt mycket från den tiden, men platsens äldsta sjöbod ägs av Skellefteå Museum. Landhöjningen, som är stor längs norrlandskusten, har gjort att boden hamnat en bra bit från vattnet.
I havet utanför Sandviken ligger ett mäktigt skeppsvrak på ca 10 meter djup. Det är den tyska "Friedrich Carrow", en stor 600-tonnare, som sänktes av en ubåt under första världskriget närmare bestämt i augusti 1917. Besättningen med mästerlotsen John Lindberg ombord, klarade sig dock.
Nästa fiskeläge är Finnhällan, välbevarat och vackert. Det nås via en liten avtagsväg ner genom skogen till havets strand. Namnet har platsen fått av kontakterna med de österbottniska säljägarna, som vid vårvintrarnas säljakter brukade komma och hälsa på.
Så följer Lillsnäckhamnen (snekkja = mindre krigsfartyg) vid foten av Ankarberget, med klapperstensfält och gravrösen. Stora gravrösen finns också i skogen söder om nästa fiskeläge som är Storsnäckhamnen, vilket vittnar om att Kågnäset användes av fiskarna och säljägare redan under bronsåldern.
Storsnäckhamnen har idag karaktären av en sommarstugeby, och fiskets storhetstid känns avlägsen. Längst inne i viken finns en sandstrand, vilken bidrar till att göra Storsnäckhamnen till nutidens sommarparadis.
Från Storsnäckhamnen kan man välja att köra tillbaka söderut till Ursviken eller vika av åt höger mot Sågudden (camping och bad i Boviken) och Kåge.

Publicerat med författarens tillstånd 2005-08-25.
Artikeln finns även i Hemmets och familjens veckotidning Kvällsstunden nr 22 år 2005.

©Penningskrinets Samfällighetsförening   Mejl till: ordförande   Mejl till: Webmaster